Post-semester-depression

Sista dagen i Bangkok badade vi i poolen, packade, bytte det stora rummet till ett litet, flyttade allt bagage  dit och hann träffa min kompis Aom! Det var 25 år sen vi bodde ihop i en familj i Mt Vernon, Illinois. Tjugofem år sedan, man fattar ingenting. Var tar tiden vägen? Den levs upp antar jag! Så mysigt att ses och prata om gamla tider och människor man känt en gång. 

Sen var det bara några timmar kvar tills den här resan var över. Mer pool, sista shoppingen, sista middagen, och sista gången i fransklänningen! Älskar’n!! 
Det var sent sent sent och alldeles för mycket tid på flygplatsen. 

Och plötsligt landar man tillbaka i sin egen verklighet. Pang. Och post-semester-depression bryter ut i samma stund som bagaget kommer rullande på bandet. 

Tur att vi bara åkte hem och packade om och åkte vidare och träffade kusinerna! Mimmi kom igång direkt och har lekt och lekt och lekt! Molly slöt sig som en mussla när vi väl var hemma och varit knäpptyst. Hon hade inte räknat med sällskap i huset och fullt med folk runt mormor. Men medan vi packade om där hemma tog hon en egen kvart och stängde in sig i sitt rum och satte igång och pratade. Sen kom hon ut och fortsatte vara tyst. 

  
    
       

 

  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

<span>%d</span> bloggare gillar detta: