Då tänds det guldstjärnor i taket och det träs diamanter på halsband

Dessa underbara dagar då jag hör Molly prata. Då tänds det guldstjärnor i taket och det träs diamanter på halsband. Det kändes som det var länge sen. I våras efter en månads användning av kedjetäcket. Det var sist det pratades väldigt mycket. Sen så klart pratar hon. Men nu är det med sån intensitet. Och när hon gör det förvandlas hon till att bli så handlingskraftig och framåt och påhittig. Kanske bara håller i sig en dag så det gäller att njuta!
Det har varit extra rörigt i fyra veckor nu, och jag undrar om det kanske kan vara så att det är bra för henne ändå? När det inte finns givna ramar och regler för varenda steg vi ska ta. När vi inte tar ett steg utan att visa en bild på det först. När vi rutar in allting i bilder och artikulerar högt för att jag tror att hon förstår bättre då. När jag pratar över hennes huvud för jag tänker att eftersom hon ändå inte svarar så hör hon inte. När skoldagen är så exakt att minsta avvikelse blir till ett snesteg och hemmakollaps. Ibland tror jag inte att det är bra. För det verkar vara i kaoset som Molly kommer framåt.

bild 3bild 1

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: