När hon tror att ingen hör och ingen ser

Efter att det rasslande magiska täcket kommit in i vårt liv kliver Molly upp kl 6, pigg och ensam tar hon över huset. Innan nån annan hinner vakna. Hon pratar, hon leker, hon pysslar, hon grejar. Under denna tidiga morgontimme övar hon sig på orden. Har nog nästan aldrig hört henne smaka på orden så mycket. Så där som andra barn gör hela tiden. Utan avbrott. Kanske är det hennes stund, hennes tid. Att våga testa. När hon tror att ingen hör och ingen ser. Hon har så många ord att ta igen, så många ord att öva på. Hon kanske aldrig kommer ikapp, för hennes ord har inte fått en chans att komma ut, vi vet inte varför. Förr tänkte jag alltid att när hon är tio år har hon nog kommit ikapp. Men hur ska man kunna komma ikapp om man inte övar. Jag undrar alltid vad hon tycker och tänker egentligen. Undrar vem som finns där inne. Vilken dröm det vore att få höra vad hon tänker på, vad hon tycker, hur hon mår, på riktigt. Vilken dröm det vore att kunna prata med sitt barn. 

5 kommentarer

  1. Åååå! Tänk om… ❤

  2. mormor&morfar · · Svara

    Fantastiskt att läsa om Mollys framsteg!
    Stor kram till dig Molly.

  3. Sitter här och gråter en liten skvätt på t-banan, av glädje, vemod och lite egen oro. Att kunna prata med sitt barn, en självklarhet som vissa aldrig får känna på. Å så jag hoppas att ni får det, att det inte blir aldrig för er.

    1. ❤ Kram till dig Jenny

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

<span>%d</span> bloggare gillar detta: