Midsommar kom och gick

Så nu har det vänt. Tiden alltså. Det brukar jag vara snabb att notera efter jul där, att nu ÄNTLIGEN går det mot ljusare tider. Men nu när det har varit de ljusaste tiderna nånsin, då vill jag då rakt inte att det ska vända. 

Midsommar kom och gick, som sagt. En plan blev till ingen plan och på självaste dagen hade vi inte en sillbit i kylen och inget annat heller förresten, så det blev till att ta en tur till Willys. Allt gick som på räls. Vi tog till och med ut svängarna lite och tog en runda runt Jysk. Ensamma på midsommar på Jysk. En höjdare! Vi lallade omkring där i vår ensamhet och passade på att leta vaxduk, Molly fick välja, det blev en full med fjärilar och sen sjöng hon fjärilssången resten Jyskvandringen. Och så hittade vi benvita tunna flisfiltar, och tänkte att det kan ju vara bra, då våra svarta tjocka flisfiltar från IKEA har vandrat iväg nånstans, en efter en. Så vi tog sex stycken och gick till kassan och kassörskan småpratade om att det var så bra med dessa filtar en sån här dag när man är många och ska sitta ute. Ja, jo, sa vi, erkände inte för henne att inte kommer en strid ström av midsommargäster hem till oss, just denna midsommar!

Så vi gick visslande ut ur Jysk och åkte hem. Med Mollys fjärlisduk och nya tunna flisfiltar.

Och innan vi vet ordet av är allas blodsocker nere under skorna… och det kastas fram lax, kokas småpotatis och öppnas en endaste sillburk. Och under blodsockret tippar vi alla lite över innan vi kan sätta oss och äta. Molly fastnar utsträckt gråtandes på soffan, precis när locket på sillburken öppnas och vi är klara att äta, vrålhungriga. Men denna gång löser hon det själv, på någon enstaka minut, med hjälp av pappa Micke.

Skönt.

Sen kom nästa trötthetsboom. Planen att gå ut och plocka blommor till kransar slutade med att Mimmi somnade i skrindan och Molly ville hem och dricka vatten! 

Och jag hoppade ner i surhetsträsket för att ingeting blir som man tänkt sig. Men med lite jordgubbar och bubbel kommer jag snabbt upp igen! 

Så det hela slutade ända ganska bra. Micke och jag pratade med varann, utan barn och utan TV, för ungefär första gången sen vi kom hem från Nigeria. Alltid bra att catch up lite på vad som hänt de senaste 10-12 månaderna.

BildBildBildBildBildBildBild

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: