Tvåbarnschocken

Jag tillåter mig att ha en tvåbarnschock. En lycklig sådan! En levande sådan! Detta är livet och det vi väntat på så länge. Det har känts förbjudet att känna av chocken av att ha dubbelt så många barn som innan. Men varför skulle inte jag få känna det tänkte jag sen! Allt är så konkret och allt går att ta på plötsligt, inga tankar om att försöka leva i nuet och hitta det som ger energi och glädje, nu är allt som ger energi och glädje runt oss hela tiden. Universum har lett oss rätt. Men man kan fortfarande ha en tvåbarnschock. Logistiken har vi aldrig fått riktig koll på, och inte blir logistiken lättare nu! 

Vi kom underfund med en sak i helgen när vi skulle åka bort, och jag går en hel dag och ska försöka packa och tycker att det är svårt och oroande och jobbigt och är så hård mot mig själv när jag tänker att jag kommer glömma häften. Det är ju kräftan i mig som visar sitt rödaste hårdaste skal. Jag gillar inte att krya ur mitt skal och förflytta mig. Sen när jag väl är ute ur skalet och har förflyttat mig och min familj så hittar jag på en gång en ny trygg plats och boar in mig där och kryper tillbaka in i skalet! Det är det som gör att jag är en ”resande” kräfta, jag hittar min trygghet min plats var jag än befinner mig, typ! Det var intressant att komma på det när vi satt i bilen med en skrikande Mimmi med oron krypandes i hela kroppen tänkandes på vad vi glömt och hur det ska bli och vad vi ska säga och göra. 

Tänker mycket på resan och på andra resor vi gjort tillsammans med Molly och på hur bra hon fungerar på resande fot. Ibland tänker jag att vi kanske borde sadla om och bli vagabonder och följa med ett folk som är på resande fot, för då fungerar Molly som bäst. Det är det som är så förundrande med henne, hon har sina utmaningar, men det är som bakvänt när det gäller henne. Enligt boken ska hon inte fungera på resande fot, utan fungera i struktur, men varför är det tvärtom? 

Saker man undrar och förundras över. 

Dagens ilandsproblem: hur många smörgåsrånssmulor får plats under en strumpa? Svar: Många.

Dagens komplimang: Fick visa leg på systemet för andra gången på en vecka. Jo, jag springer där och köper en flaska rödvin tillsammans med alaget på förmiddagarna… flaskorna är till vår snälla granne som vattnade blommor, men de försvinner hela tiden och det är inte för att vi dricker upp dem, jag lovar. Kassörskan frågar efter att ha tittat på leget: ”hur gammal är man då?” Förti! ”Hur gör man för att se ut så när man är FÖRTI?” Får den bästa Mollyn med bakvänd autism, försöker få barn i 6 år, proppar sig full med hormoner, sover dåligt, ger sen upp och åker till Nigeria och äter snickers och nudlar i 6 veckor och kommer hem med världen finaste Mimmi!

Bild

 

En kommentar

  1. mormor&morfar · · Svara

    Fina Molly – stolt storasyster.
    Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

<span>%d</span> bloggare gillar detta: