Komplicerat och förväntat

Imorse när vi vaknade halv sex fick jag panik för jag fattade inte hur jag skulle får hela den här dagen att gå. Men sen gick det över och nu är det bra och dagen gick utan större småbränder att släcka!

Vi köpte en traditionell statymössagrej på en marknad förut, och efter att vi gjort det så berättade de att man måste ha ett tillstånd för att ta hem den. Så iförrgår tog vi vår statymössagrej och promenerade till Ainos shop, där alla som vet nåt hänger. Vi kånkade och bar och hittade till slut rätt person att fråga om detta. Och de skulle fixa det till oss. Igår ringde de oss och sa att vi skulle komma till shopen, och ta med oss våra papper. Så det gjorde vi. Nu skulle det förhandlas och kopieras och det skulle skrivas ned en massa uppgifter på kopian. Och så pengar att ta med till museet som ger ut tillstånden, eller säljer tillstånden kan man väl säga.

Medan vi var på shopen så kom det upp att det vore bra om vi ta med oss 30 kilo tvål hem när vi flyger. Micke är alltid världens snällaste och vill alltid hjälpa till, och det är jag som är den skeptiska. Så Micke lovade kanske inte helt och fullt, men sa att det var nog inga problem och jag ser bara filmen Bangkok hilton med Nicole Kidman framför mig och alla mellanhänder som finns här i alla led. Så Micke gick tillbaka till mr M och sa att på ett villkor att någon följer med oss tills väskorna är incheckade, för vi vill inte stå på själva på Lagos flygplats och förklara varför vi har 30 kilo extra tvål med oss. 

När vi kom tillbaka till Ainos hem stod det två resväskor där i vardagsrummet. Och vi antar att det är dem som är vårt extra bagage. Men nu har jag bestämt för oss att jag kan packa ner all tvål som går ner i våra resväskor, och det som inte får plats får inte plats. 

Det är så mycket som är förväntat här men som ingen säger nåt om. Mn ska bara veta eller göra eller förstå och bara relaxa och ta det lugnt och låta allt gå. Men det blir sura miner om man inte gör det som förväntas av en, fast man inte ens vet det. Vi kan se på alla här just nu att vi är alla är lite slitna och otåliga och alla har lägre toleransnivå. Men samtidigt vet vi alla att det inte är långt kvar och då är dessa veckor över och slut och det är också på nåt vis sorgligt. Det är väldigt mycket olika känslor.

Sen kom en bil med vår statymössagrej, så det löste sig också! Den kommer bli så fin hemma!

5 kommentarer

  1. Jag som är nojjig säger skit i tvålen!
    Puss

  2. Lillemor Näsman · · Svara

    Hej ! Det är inte utan att jag håller med ”Li” skit i tvålen! Kram moster Monie.

  3. mormor&morfar · · Svara

    En liten undring – vad skall ni med så mycket tvål till??
    Kram

  4. Usch ja, strunta i tvålen! Måste ju vara fuffens!!!

  5. Hans och Margareta · · Svara

    Glöm tvålen, för vi har all tvål vi behöver och mer därtill här hemma i Sverige. Verkr lite ”skumt” att behöva ta tvål med sig till Sverige.

    Hans o Margareta

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: